Konstig rubrik,eller hur? Efter dagens upplevelse så är den dock berättigad.
Lasse kom ochhämtade min nyckel till deras hem på Holmgatan. Med fullmakt från Elsemarie på fickan var han på väg till mäklaren för att möta husköparna och sälja villan som de bott i sedan början av 90-talet. Så stora förändringar däe skett under årens lopp. Villan växte undan för undan och köparna är mycket nöjda. Det där med att flytta in i en bostad där allt är klart och inte behöva sätta igång med reparationer är verkligen något att vara glad för. Själv flyttade jag för en tid sedan in i en fräsch bostad och Elsemarie och Lasse, som nu flyttar in i en stor villa i Onsala har också denna förmån.
Georg och jag bytte bostad några gånger och jag minns hur Georg uttryckte en önskan om att någon gång få flytta in utan att behöva reparera och bygga om.
Det hade med ekonomin att göra. De fräscha kostade mer än vi hade råd med och vi fick finna oss i att välja bostad efter de ekonomiska förutsättningar vi hade, vilket medförde massor av jobb men vi blev alltid nöjda med våra boenden. Minns att räntan var 16% då vi kom från Borensberg och köpte villan på Eklundavägen på exekutiv auktion för en summa som passade vår ekonomi.
SÅ mycket glädje och nytta vi hade av det huset..
Men nu till dagens händelser. Satt i fåtöljen , läste tidningen och somnade. Vaknade halv två. Visst ja! Klockan två skulle det ju vara undervisning om datorer och surfplattor i Föreningens lokal. Det hade snöat lite en jag tog rullatorn och kom i tid.
Personalen tittade undrande på mig och jag på dem. Jo jag skulle ju på IT information klockan två.
Nej det var i går!
Det var då jag blev lite skrämd och en aning av ängslan for genom mitt huvud.
Jag mindes gårdagen då jag blivit så glad av att få veta om denna informationsträff på hemväg från USÖ. Telefonsamtalet från barnbarnet som ville komma och äta lunch. Lasse som skulle komma senare på dagen för lite mat.
I och med detta hade jag totalt glömt allt om ITinformationen.Detta skrämde mig i dag.
Det blir en ny sådan om ett par veckor och Emely (personal) skickade med en handskriven påminnelse att ta med mig hem så jag skulle minnas.
Jag gick hemåt. Fick telefonsamtal som gjorde mig glad.
På kvällen kom Lasse och Tobias, som handlat på Ikea för att ställa allt klart i Tobias lägenhet, i vilken han tänker flytta in under morgondagen. Elsemarie kommer då från Loka och vi hinner med en liten födelsedagsfika innan hon och Lasse åker till sitt nya hem i Onsala.
Tobias har lovat att komma och hälsa på hos mig så ofta han hinner.
I mars när jag fyller år samlas syskonen och jag och vi firar både Elsemarie och mej om det blir som jag hoppas och tror.
Nu sover Tobias i soffan i Vardagsrummet och jag ska strax sova. Kanske borde göra ett nyårslöfte att gå till sängs lite tidigare. Tror någon att det är bra för synen och minnet??
Gud är så god och vi har det bra tillsammans om dagarna. Har man Gud till vän är man aldrig ensam.
Sov Gott och tänk efter om du kanske faktiskt har något att tacka Gud för också idag.
"Säll är den som hoppas uppå Herren" sjöng min pappa och jag hör låten inom mej och tackar Gud!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar